22/8/22
Kategori: Allmänt
De säger att jag tillhör havet. Att mina ben bör sys ihop, mina lungor sluta andas. Att jag är en med saltet, olivträden, bergens sjungande höjder. Men blod är inte alltid allt, och jag är fastbunden vid träden, vid en sjö, långt långt upp där marken täcks av snö utan sydliga vindar. Plan mark. Inte berg. Jag ser mina förfäder där nere, bland bergen och havet. Jag är inte som dem. Upprotad i hjärtat och nu föralltid kluven.
