natassa.blogg.se

write like you're running out of time

19/12/17

Kategori: Allmänt

Kvävande täcke i en blek värld fylld med en dimma som varken klarnar synen eller förvärrar den. En kall vind som kämpar mot väggarna och fönstret för att beröra och sätta ett spår i världen och i själen. Klockan är tolv på dagen, men dagen har knappt börjat. Eller så har den precis tagit slut.
 
Tid är ett koncept som vi alla följer medan vi önskande kurar ihop oss och önskande viskar att vi önskar att det inte var så.
 
Det är tre årstider på samma gång utanför.
 
Rummet är mörkt. Inte för kallt eller för varmt. Bara för mörkt.
 
Det kanske dock är ljuset som inte existerar just nu som är för ljust.
 
Allting kanske bara är för mycket av vad det är.
 
Jag för mycket mig själv. För mycket jag. Jag, jag, jag.
 
Jag.
 
Men sedan finns det nog en del av mig som är för lite. För lite av allting.
 
Bristen. Längtan. Av något för något. Något.
 
Allting är men ändå inte.
 
 

Ny vecka

Kategori: Allmänt

Så fort temperaturen passerar noll i nedstigande riktning blir världen blekare. Vinden vassare och folks klagorop desperata. Jag kan dock inte ropa på grund av en förkylning som har berövat mig rösten och istället lämnat mig med en fruktansvärd hosta.
 
Jag vaknade idag - sent eftersom hostan gör det svårt att sova på natten och jag ligger uppe till solen skulle ha berört jorden med sina gyllende strålar om det vore sommar - och kände ett behov av att allt omkring mig skulle vara fint och städat, så jag plockade upp alla mina saker från soffan som jag bara hade slängt ner när jag inte behövde dem längre, bäddade sängen, drog upp persiennerna (insåg att jag inte hade någon som helst aning om hur man stavar detta ord??), och sedan städade jag min brors rum. Har ingen aning om varför, men nu känns det bättre. Varsågod, Christos.
 
Mitt skrivbord är fortfarande kaos, så jag ska ta tag i det snart. Ville bara skriva först. Den senaste veckan har orden varit svåra att få ur mig, och det känns inte bra. Det är då jag vet att jag borde ta ett steg tillbaka och vila upp mina sinnen, men jag gör ett sista försök idag (mest för att jag har några grejer jag MÅSTE skriva). Orden här flyter på bra, så kanske detta var vad jag behövde. Att skriva om mig själv på en plattform som jag inte känner mig tvungen att skriva på. If that makes sense.
 
Folk frågar mig konstant när jag ska börja redigera min bok (minns inte om jag nämnde det här? skrev en roman på 21 dagar i november!), och jag svarar att jag lämnar det till nästa år. Antagligen januari. Måste vila innan. Sedan frågar de mig vad jag läser just nu, och tyvärr har jag haft en torka där med. Visst, jag tvingade mig själv att läsa ut tre böcker förra veckan, men ingen av dem lämnade något som helst intryck, så det känns ju lite trist.
 
Tror egentligen att allt jag borde göra just nu, speciellt med min förkylning, är att vila. Men det finns saker jag vill göra klart innan året tar slut. Varför spelar år ens roll? Tid är en illusion och jag kan göra saker när som helst.
 
Fast jag gillar dock tid. Det ger illusionen av organisering.
 
Köpt en liten skrivbok som jag vill ha med mig överallt för att jag vill vara en sån person (men det kommer antagligen hålla i typ en dag)
 
English translation to come (someone remind me why I decided to do this)