natassa.blogg.se

en plats för narcissism

11/5/20

Kategori: Allmänt

Jag ser hur vårt körsbärsträd plötsligt fäller alla sina kronblad och slås av att jag ännu ett år inte beundrade dem tillräckligt innan det är för sent. Det sker alltid tidigare än jag tror. Jag undrar vad jag egentligen tror att jag ska göra. Stå och stirra på dem? Ta kort på dem? Nu ligger alla vita blad på vår altan, en svag imitation av snön de sa att vi skulle få trots att det är maj. Men oavsett om det är kallt eller inte behövdes endast lite värme för att allt skulle börja blomma. Allting utanför är grönt.
 
Jag läser Tove Janssons Anteckningar från en ö och försöker lista ut om jag har ett band med vatten. Jag har nog aldrig föredragit att vara i det, men jag älskar att gå förbi det. Anser att bo bredvid Mälaren är en lyx som jag konstant är tacksam över, särskilt under våren och sommaren. Men skulle jag vilja vara omringad av det? Leva utefter dess regler? Antagligen inte. Egentligen tror jag att min kärlek för naturen är ytlig. Jag kan gå i skogen och drömmer om att en dag bo i den och låta jorden ta tillbaka mig, men jag tror inte att jag just nu skulle gilla utmaningarna. Jag gillar balansen. En skogspromenad, ett ögonblicks beundran av sjön, sen hem igen till mina rum med elekticitet och komfort.
 
Min bergstatuering är en hyllning av vårt hem i Grekland, men efter att ha sett mormors gamla by uppe bland bergen vet jag att jag i dagsläget inte skulle kunna bo där. Men allt som vi älskar och ser upp till behöver inte bli vår nya filosofi eller tillvaro. Jag har alltid haft problemet att jag tror att allt jag gillar måste bli en ny identitet. Men jag är inte bra på att rita eller fota så jag behöver inte kalla mig för artist ur den synvinkeln bara för att jag tycker om det.
 
Väntar på att klockan ska bli 15 så att tidningen går i tryck och jag kan börja den digitala publiceringen. Ska lyssna klart på Camus Pesten medan jag jobbar. Läste Främlingen för sju år sen för en filosofikurs i gymnasiet och har velat läsa mer av honom sedan dess. Pesten kanske är lite för meta just nu, men den hamnade på aprils topplista så jag tänkte haka på denna självtortyr. Den är okej hittills. Är lite rädd att läsa om Främlingen nu för är osäker på om jag skulle gilla den lika mycket idag. Men jag kanske egentligen föredrar att läsa Camus fysiskt. Well well.
 
Vårt körsbärsträd förra året. Då hann jag åtminstone fota!
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: