natassa.blogg.se

(Ja, jag publicerar två inlägg på femton minuter VAD)

 

Ibland tänker jag att jag inte är personen jag vill vara, och sedan funderar jag på hur lätt jag skulle kunna LÅTSAS vara det genom att manipulera och ändra min onlinenärvaro. Jag skulle kunna ge illusionen av att vara någon jag inte är. Och det kanske jag redan gör, egentligen. Folk kanske har en helt annan bild av mig än hur saker egentligen ser ut, men det kanske också beror på personen. Man är ju aldrig samma person för någon som man är för någon annan. För vissa kanske hela min insta eller twitter är helt fejk eftersom jag inte är den personen för dem. För andra kanske jag är precis mina instabilder. Man vet liksom inte.

 

Jag tror att jag definitivt har lagt upp saker på nätet för att det skulle se bättre ut än om jag inte gjorde det. Jag har aldrig lagt upp något jag inte vill ska vara där, men ibland kanske man inte hade lust att skriva den där tweeten eller publicera den där bilden, men kände att man borde just då. Känner någon igen sig?

 

Det är så himla lätt att vinkla saker precis rätt så att man verkar vara en version av sig själv man kanske inte är, men jag tycker inte alltid det är en dålig sak. Ibland kanske jag faktiskt ÄR så som bilden jag la ut. Man har ju mer än en sida av sig själv, och jag har länge kämpat med att finna alla sidor, men nu är jag bara trött och förvirrad. Jag tror faktiskt att min onlinenärvaro kan ha hjälpt mig att lugna ner mig med mitt konstanta själsökande. Såhär är jag på insta. Såhär på twitter. Tumblr. Facebook. Min blogg.

 

Såhär är jag i verkliga livet.

 

Det behöver inte betyda att alla olika versioner är falska.