natassa.blogg.se

poetry is in the streets

30/12/18

Kategori: Allmänt

Sitter i sängen, ryggen mot väggen. Det drar runt fönstret och min nacke är kall. Har sovit dåligt inatt. Magont, som endast har släppt nu. Inte helt, men mycket mer uthärdligt. Har kollat på en massa Bergman filmer de senaste två dagarna. Måste passa på medan SVT Play fortfarande har dem.
 
Gjorde en throwback tråd på twitter om 2018. Insåg att ytligt har det varit ett bra år. Åkt på två utlandsresor. Träffat en massa härliga människor. Blev klar med kreativt skrivande och började på förlagskunskapen. Åkte till Göteborg för att gå på bokmässan med klassen. Hade ett jobb under sommaren där jag trivdes. Fick min kandidat. Fick min första text publicerad.
 
Men under ytan har allt varit kaos. Sorg och smärta och depression och skuld och skam och en återförening med lusten att dö. Cavalli gick bort, har isolerat mig själv som vanligt, min mentala hälsa har blivit värre och värre. Självskadebeteende som jag hade lyckats distansera mig ifrån i fem sex år återvände, men endast en gång. Ja, jag tror inte det är någon hemlighet för någon som läser min blogg att jag inte har mått bra.
 
Idag känns allt lättare, och även om en bra dag inte löser tumultet inom mig så hjälper det. Det hjälper så otroligt mycket att få minnas att det faktiskt finns bra saker och saker att se fram emot. Så, 2018 var ett helvete, men jag tror att det gjorde mig starkare. Det finns givetvis saker som går att förbättra. Borde släppa min stolthet. Bli snällare. Höra av mig mer. Sluta vara så självisk. Kanske 2019 kan hjälpa mig med allt detta. 2018s uppgift var att mörbulta mig. Att pressa kolet tills det äntligen blev en diamant. Inget värde, men förändrad. Starkare, kanske.
 
Jag tror att jag är starkare, och trots att jag skulle ge allt för att få Cavalli tillbaka inser jag att allting inte är helt kört. Kanske inte känner så imorgon, så detta får verkställa som en påminnelse.
 
2019, jag är trött, men redo för dig.
 

29/12/18

Kategori: Allmänt

Jag läser och kollar på film. Skriver inte så mycket som jag sa att jag skulle göra under ledigheten. Har förlorat min motivation, inspiration, kreativitet, och allt annat som tillhör när man skapar. Kan bara ta del av andras verk. Det är väl lika bra. Just nu kräver ingen att jag skriver. Dessutom ser jag så sällan på filmer att det känns som en produktiv aktivitet.
 
Har sagt att jag inte får köpa böcker under början av 2019 såvida jag inte tar mig igenom en hel hop av böcker jag redan äger. Enda undantagen är om jag vid något tillfälle tar mig till The English Bookshop. Har inte varit där på så länge att det skulle vara en skam att inte få köpa något som intresserade mig. Nästa år ska jag även fokusera på kvaliten istället för mängden böcker jag läser. Givetvis kan jag inte stryka ljudböcker helt nu när de har blivit en sådan stor del av mitt liv, men jag vill läsa böcker jag har i bokhyllan som skrämmer mig på grund av storleken. Iliaden, Les Miserables, Decamerone, kanske Brott och Straff. Har redan påbörjat Iliaden. Vill låta det ta sin tid. Ta in den uråldriga berättelsen som jag egentligen känner till rätt så bra. Ta in översättningen och nyutgivningen av dessa ord som mina förfäder kanske läste innan någon av oss var en tanke.
 
Dricker kaffe. Funderar på att kolla på Persona medan den finns på SVT Play. Senare ska vi till farmor; jag, familjen och kusinerna. Lunch i en liten lägenhet. Mår bättre än tidigare i veckan. Igår var vi hos gudmor. Spelade uno och köpte glass. Vi yngre alltså. Barnen. Barnen som nästan alla är vuxna nu. Jag brukar aldrig spela spel, men något hände igår. Ville aldrig sluta. Njöt av det, även om jag inte alltid vann.
 
Hoppas på ett bra år. Ska välkomna det hos gudmor med folk jag har känt hela livet.
 
 

26/12/18

Kategori: Allmänt

Har bestämt att nästa år ska jag sluta dela med mig av allt på sociala medier, iallafall i form av impulsiva tweets och inlägg på twitter och tumblr precis när allt känns helt fel. Ska försöka få ner mina känslor i ett skrivhäfte eller något istället. Kommer fortfarande skriva saker här, kanske något på insta, men då får det inte ske under själva krisen. När den är som värst. Behöver inte försöka bekräfta mina känslor genom att låta andra se dem i sin råaste form.
 
I slutet av dagen, om allt fortfarande känns fel, får jag skriva här. Detta är som en offentlig dagbok, trots allt. Men twitter och tumblr ska inte användas på samma sätt. Inte lika ofta åtminstone.
 
Bestämde detta nyss så detta inlägg kanske är lite motsägelsefullt, men det är iallafall inte på tumblr eller twitter så det är okej.
 

25/12/18

Kategori: Allmänt

Varje jul lämnas jag med ett obehag. En kommentar som kom ut helt fel, antingen från mig eller andra. En utmattning som inte riktigt släpper. En lättnad som endast sveper över när man är ensam. Julen är till för att umgås, men varför slutar det alltid såhär? Är det något fel på mig? Är det mitt fel att min mentala hälsa blir värre och värre desto närmare vi kommer julfirandet, och sedan blir allting bara lite för mycket när själva dagen anlender?
 
Mitt fel. Nej. Men ingen annans fel heller, egentligen.
 
Är trött. En trötthet som man inte sover bort. Är för ung för att vara trött. För ung för att känna såhär, tror jag. För ung för att inte vilja leva.
 
God jul.
 

21/12/18

Kategori: Allmänt

Vi satte oss på den lilla puben som funnits i Stockholm sedan 1976, omringade av mörkt lackat trä och folk som redan hade alkohol i blodet klockan tre på eftermiddagen. Läsåret var över. Så sa vi alla, trots att terminen egentligen avslutades i mitten av januari. En sorts utmattning hade greppat tag i mig den senaste veckan, och jag välkomnade ledigheten med öppna armar. Trots att vi hade uppgifter att göra klart. Trots att jag jobbade endast två dagar senare.
 
"Vi är ju samma person", sa jag, och hon nickade, nästan lutade sig närmare mig som om vi vore en.
 
Tanken på att inte se dessa människor på tre veckor var dock inte en glad tanke. Jag saknade redan korridorena, gemenskapen, trots att de var där framför mig. Inte bland korridorerna jag hade lärt mig älska, men ändå bland det mörka träet vi alltid omgav oss kring när vi behövde alkohol. Men endast en öl tog sig in i mitt system. Det var allt som behövdes.
 
"Jag börjar fan bli arg", sa jag vid ett tillfälle, och alla förstod vad jag menade. Hur jag kände.
 
Tre och en halv timme senare gick vi över den frusna trottoaren, svängde in bland byggnaderna och pratade om allt och inget medan tunnelbaneskylten närmade sig. Vi gick förbi den. Hade redan bestämt oss för stationen efter. En väg jag nu hade lärt mig. En stolthet över detta svepte över mig, och jag ignorerade att jag hade bott här hela livet. Att jag mindes var en bedrift i sig.
 
"Ska vi kolla på böcker?" frågade jag, och klart vi gjorde det. Förlagskunskapsstudenter i miljön de trivs bäst.
 
Sedan tog jag tunnelbanan hem och hade julledigt. Imorgon jobbar jag.
 
 

8/12/18

Kategori: Allmänt

Sover i långtröja och byxor och strumpor för att det drar så mycket i vårt hus. Det är seriöst 12 grader här inne idag. Nej, jag kan inte fixa det. Ja, jag ska tvinga Christos att tända brasan så fort han vaknar. Ja, mamma och pappa är inte i landet så är helt hjälplös.
 
Har haft en intensiv men väldigt bra vecka. Vi jobbar med fiktiva förlag i skolan just nu, så jag och min grupp har spenderat hela veckan med att välja titlar, fixa vår förlagsprofil, lägga upp Gantt-scheman och synopsis och marknadsinformation. Vi har till och med gjort våra omslag, vilket innebär att vi ligger före i projektet och inte behöver stressa. Starkt jobbat. Det är ju så kul också, och har kommit in i en fas då jag gillar att ha långa intensiva dagar, så har liksom njutit av varenda minut.
 
Vi fick även tillbaka våra tentor, där tydligen alla har klarat sig, men vi har inte kunnat se våra betyg eftersom Ladok var nere. Lite irriterande. Är liksom besatt av det nu eftersom jag inte kan se.
 
Har praktikplatsintervju på måndag, sedan ska jag till skolan och göra klart vår folder. Idag funderar jag på att åka till Skärholmen och hänga med dem i bokhandeln som vanligt. Halvt för att det är signeringar. Halvt för att jag vet inte om jag klarar att vara i detta kalla hus. Har gett mig själv ledigt hela helgen. Inget plugg. Inget jobb. Ingenting jag inte vill göra. Skönt. Känner att det behövs.
 
Min kreativitet har också tagit semester. Kul att våra scheman går ihop så bra.
 
Äh, tråkigt inlägg. Ska dricka upp mitt kaffe istället.