11/3/25
Kategori: Allmänt
Solen kommer plötsligt och hela staden letar sig till den. Jag sitter vid mitt skrivbord och ser inte mycket, ser egentligen inte mer än jag behöver för att skriva detta, för att läsa orden i min bok som måste tillbaka till biblioteket imorgon. Jag lutar mig över den flagnande färgen, för annars täcker en gren för solen. Allt handlar om solen. Jag har egentligen aldrig gillat solen. Jag uppskattar den mer och mer på vintern nu, eller den tidiga våren. Men på sommaren överväldigar den mig. För varm. För stark. Det bränns. Jag brinner.
“Solen är skadlig för böcker” skriver alltid någon när jag delar bilder på solljuset över mina bokhyllor. Vem fan bryr sig. De är mina. Solen hör hemma i mitt sovrum, för det är typ enda gången jag verkligen älskar den. När den lägger sig så fint mot min blåa matta, över mina gula sängkläder, mot den vita väggen. Mitt sovrum behöver solen.
Jag fick reda på att jag fick underkänt på en tenta igår. Första gången jag får underkänt. Och tentan innan behöver jag komplettera. Har alltså inte klarat någonting än denna termin, förutom en kort tidsbegränsad tenta jag skrev förra veckan, men det är bara en del av delkursens examinationer så än finns det tid att faila resten. Jag vet inte hur jag ska orka. Vill inte behöva gå in i väggen denna gång, men kanske prioriterar annat för mycket. Har iofs två jobb, så de är också skyldiga. Vill inte sluta läsa. Vill träffa vänner och gå på bio och lära mig att skriva igen. Trappar ner på ett av jobben. Bestämmer mig för att söka om det andra så att jag kan fortsätta efter att mitt kontrakt har gått ut trots att jag tydligen inte klarar av det. Jag läser ut min sista Han Kang. Jag ska gå på bio imorgon innan jobbet.
Solen har gett mig huvudvärk. “Solen är skadlig för Natassa” säger aldrig någon, trots att det är lika sant som med böckerna. En liten stund av lycka. En liten stund av sol.
