natassa.blogg.se

poetry is in the streets

28/2/19

Kategori: Allmänt

Hej hallå en uppdatering! Har fått ännu en text publicerad! I en fanzine i skolan med en klasskompis i redaktionen. Men ändå! Exponering osv.
 
Kommer dessutom få två nytolkningar av Coleridges dikter publicerad i tidsskriften jag hjälper till vid. Kontaker är bra, okej?
 
Fast fick dock en text publicerad där i september.
 
Kände en person i redaktionen.
 
Men ändå!
 
Seriöst, vi måste sluta nedvärdera folks bedrifter bara för att de råkade känna någon. Ja, det kanske gör saker och ting enklare att ha goda kontaker inom en bransch man vill arbeta i, men man behöver ändå talangen. Man behöver uthålligheten och viljan och framförallt kompetensen. Detta är inte riktat mot folk som får allt de vill ha utan att ha jobbat för det. Jag har jobbat hela livet för att få tre texter publicerade. Jag började liksom inte bara skriva igår, you know? Jag har spenderat oändliga timmar framför datorn, ibland långt in i natten ifall inspirationen flödade för bra för att sömn skulle prioriteras. Jag har pluggat litteraturvetenskap och kreativt skrivande och förlagskunskap och jag har kämpat för att känna att jag faktiskt har en liten chans i denna bransch, både som skribenten och som redaktören eller liknande. Såklart har jag fått uppleva en massa avslag. Kommer antagligen få gå igenom en hel hop fler avslag. Det är en del av allt. Av livet.
 
Jag vet inte varför detta inlägg, som endast skulle skryta lite om min text i fanzinet, resulterade i detta. Men jag antar att jag hade lite saker på hjärtat.
 
 

Redigerar

Kategori: Allmänt

Förra året, under NaNoWriMo i november, skrev jag klart min roman. Min första färdiga roman. 50 000 ord, plus de 10 000 ord jag hade skrivit året innan. Första versionen klar. Kaotisk, men klar.
 
Nu håller jag på och redigerar den, och trots att det är saker jag vill lägga till och håller långsamt på att göra just det, så är jag väldigt nöjd med det jag har hittills. Under igår och idag har jag sammanlagt redigerat ca 95 google docs sidor, och istället för att avsky allting som jag trodde jag skulle göra är jag faktiskt oerhört nöjd över resultatet, och det skrämmer mig lite. Jag blir rädd att jag inte kan se mina egna verk kritiskt, vilket är löjligt eftersom jag har varit enormt kritisk över en massa av mina projekt. Men är det annorlunda nu eftersom det är mitt största färdiga projekt? Eller ja, så färdig som första versionen kan vara.
 
Jag vet inte, men oavsett vad gör ju detta att jag blir taggad på att fortsätta redigeringen, vilket nog är bra. Jag vet att det finns saker som jag var mindre nöjd med senare i boken, men jag får hantera dem när jag kommer dit helt enkelt. Jag har skickat de första 14 kapitlena till några kompisar, inte nödvändigtvis i hopp om att de ska ge detaljerad feedback tillbaka (känner att jag inte riktigt kan be om det), men i hopp om att de åtminstone kan säga vad de tycker. Är både livrädd och exalterad.
 
Älskar att skriva.
 
Älskar mina karaktärer.
 
Älskar, älskar, älskar.
 
Och det skrämmer mig.