natassa.blogg.se

write like you're running out of time

Existens

Kategori: Allmänt

Jag har alltid föreställt mig att, oavsett hur mitt liv kommer se ut, så kommer jag att dö lycklig. Jag kommer vara runt 90, gammal och rynkig med tiotusen berättelser att dela med mig av. Jag kommer vara omringad av min familj; kanske mina egna potentiella barn och barnbarn, min man eller fru. Eller kanske min brors familj, ifall jag själv inte skaffar en egen. Jag kommer sitta i en stor fåtölj i ett rum fullt med enorma bokhyllor där alla böcker jag har läst och älskat under mitt liv kommer befinna sig. Jag kommer vara den där älskade tanten som upplevde ett så spännande liv att hela grannskapet kan mitt namn. Jag kommer inte vara sjuk, bara gammal. Jag kommer inte ha ont, bara vara utmattad, efter ett så rikt liv.
 
Sedan kommer jag dö, lycklig, i min sömn och ingen kommer att gråta eftersom de vet att jag dog så som jag ville. Livet slutade bra.
 
Nu, som en 19-åring så tror jag att oavsett hur jag dör så kommer jag att vara lycklig över att få komma bort från denna meningslösa existens. Så känner jag iallafall idag, just nu.
 
Varför finns vi?
 

Last day

Kategori: Allmänt

Igår, fredag, var det vår sista dag på jobbet. Saker har inte gått som vi velat, så ingen av oss kommer få våra kontrakt förnyade. Väldigt tråkigt, men det är bara att acceptera det och gå vidare till något annat. Till nästa äventyr.
 
Vår chef (föredetta chef omg) bjöd på fika och kaffe på kontoret runt elva, och jag blev lite emotionell när folk höll tal och så. Sedan vid tre drog vi alla till någon restaurant/bar som jag inte kan namnet på och började dricka. Föredetta chefen bjöd. Det var så trevligt att prata och umgås med dessa människor som jag har jobbat med i tre månader. Kommer sakna dem så.
 
Vid åtta var vi tvungna att lämna över bordet vi hade bokat, så jag, Francis och Virginia drog vidare till Hornsull och chillade lite i Judit & Bertil. Jag hade en middagsdejt egentligen, men eftersom jag inte kunde slita mig ifrån mina föredetta kollegor så kom han till mig, vi tog en öl, och drog sedan och åt korv innan vi åkte hem. En väldigt trevlig fredag.
 
Tänker skriva ett inlägg senare om vad jag har lärt mig under min tid på jobbet och så. Här kommer lite bilder från veckan. Har tyvärr inga bilder från igår alls, förutom min outfit.
 
 
Såhär såg jag ut igår.
Träffade Hanadi för lunch i måndags, sen gick vi runt lite i stan.
Bjöd min lillebror på glass i torsdags.
Max, vår lilla kontorshund <3
 

Summer

Kategori: Allmänt

Det spöregnar och jag fryser och är trött, och igår träffade jag Hanadi för lite lunch och vandring i stan, och saker vi pratade om fick mig att tänka till, så här kommer en liten lista på några saker jag skulle vilja göra i sommar.
 
Lägga mig ute någonstans på en klar natt och kolla på stjärnorna

Upptäcka Stockholm. Har bott här hela mitt liv och har fortfarande så mycket att se

Åka utomlands. Grekland med familjen ränkas inte. Jag vill åka till ett nytt ställe som jag aldrig har besökt förut

Verkligen jobba på min bok

Gå på bio. Obviously

Festa några gånger iallafall

Bowla

Umgås med kompisar

Chilla vid vattnet någonstans

Läsa så mycket som möjligt

Skriva så mycket som möjligt

Testa på något nytt

Leva, helt enkelt
 
 
Vad vill ni göra i sommar?
 
 
Gårdagens lunch!
Korfu förra sommaren.
Rhodos förra sommaren.
Kerouac <3
Drinkar with my girls (på våren dock)
 

Världen

Kategori: Allmänt

När jag är ledsen, arg, eller helt enkelt bara mår jätteskumt och tycker livet är meningslöst, då gillar jag att titta på bilder på jorden. Våran jord, som är så underbart vacker. Det finns så många ställen jag vill se, så mycket jag vill göra. Det får mig att vilja fortsätta att leva, bara för att se allt vår planet har att erbjuda. För att se allt universum har att erbjuda. Kolla in mina egna amatör bilder liksom. Underbart.
 
 


Pics

Kategori: Allmänt

Här kommer lite bilder från Alexandras studentskiva!


Bokrecension - Girl Online

Kategori: Böcker

Jag läste nyss ut en bok som jag  påbörjade för två dagar sedan. Girl Online heter den, och är skriven av Zoe Sugg, mer känd som Zoella på YouTube. Det har varit mycket spekulationer om att Zoe inte har skrivit den helt själv, vilket hon inte har gjort, men jag tänker inte prata om det. Jag vill prata om själva boken.
 
Den är denna typiska bok som tjejer mellan typ 12 och 15 skulle gilla. Jag tycker personligen att jag var lite för gammal för den. Jag dog över alla klichéer, himlade med ögonen åt allt det förutsägbara som hände, men jag gillade den. Jag tror dock att jag skulle ha gillat den mer om jag var yngre.
 
Den påminde mig mycket om alla svenska böcker jag lästa i typ mellan- och högstadiet. Ni vet böcker där en flicka på typ 14 år är kär i en kille som inte verkar känna till hennes existens, har hemska vänner som gör att man spenderar halva boken med att ifrågasätta varför hon umgås med dem, och sen kommer en plot twist och i slutet får hon sin drömkille? Denna bok var en sådan bok, med lite undantag här och där.
 
Jag klankar inte ner på sådana böcker. De har en tendens att få fram min mjuka, romantiska sida som jag inte visste fanns, och jag tyckte det var skönt att få läsa något "lättare". Jag läser mycket klassiker nu för tiden, så att bryta av det med en ungdomsbok kändes rätt. Det kändes bra. Jag gillade den.
 
Men jag tycker ändå att den kändes för "ung" för mig. Jag kunde inte relatera med något. Jag går inte i skolan längre, är inte kär, gör inte bort mig dagligen. Jag har inte samma tankesätt som en 15-åring, vilket var åldern på huvudkaraktären, Penny. Dock så har jag alltid haft svårt att relatera till sådana böcker. Det är väl bara jag.
 
För att vara ärlig så fick jag ingen uppenbarelse av denna bok. Jag har inte förändras. Det kändes skönt att läsa om en person som har en ångestsyndrom. Det är inte ofta man finner något sådant i böcker. Men förutom det så skulle jag nog inte ha läst den här boken. Om det inte var Zoe's berättelse så hade jag nog aldrig ens tänkt på att läsa den.
 
Jag rekommenderar den, dock. Det gör jag. Bara för att jag inte gillar sådana böcker betyder det inte att ingen annan gör det. När jag la ner den för cirka en halvtimme sedan, helt utläst, så kände jag inte att jag ångrade att jag hade läst den. Jag kände mig glad, och jag antar att det är det viktigaste. Hur böcker får dig att må när du väl är klar.
 
Bildkälla: http://www.goodreads.com/book/show/22510983-girl-online
 

Miss Confidence

Kategori: Allmänt

Jag är medveten om att jag inte är en supermodell. Jag är medveten om det. Men det är okej. Jag vill inte vara någon modell. Jag är ändå för kort för det.
 
Skämt åsidor. När jag var yngre tyckte jag att jag var ful. Ful, tjock, oönskad. Inte bra nog. Och med yngre menar jag mellan åldrarna 13 och typ 17. Någonstans runt 18 så fick jag besök av en liten figur som kallar sig själv för självförtroende, och trots att den kommer och går lite som den vill så brukar den stanna mer än vad den håller sig borta. Det där självförtoendet asså; ska alltid hålla på och göra sig lustig. Försvinna när man som helst behöver den. Tack, självförtroende, men du kan komma tillbaka nu. Förlåt om jag tog dig för givet förut!
 
Jag brukade hata mig själv. Starkt ord, jag vet, men det är så saker låg till. Nu? Jag typ, kanske, nästan älskar mig själv. Jag är inte riktigt där än, men jämfört med hur jag var för några år sedan så är det ett stoooort framsteg. Grejen är den att även om jag tycker att jag är skitsnygg idag och min outfit is on point och jag vet att jag är hot stuff, så har jag väldigt svårt att upphålla mitt självförtoende när jag är bland folk. Jag har alltid skyllt på min sociala fobi/ångest/whatever. Den förstör ganska många saker för mig.
 
Jag har insett att jag inte behöver vara snygg i alla andras ögon. Hur mycket folk har inte sagt att de tycker jag är vacker? Har jag trott dem varje gång? Nej. Det är hur jag själv känner. Tycker jag att jag är snygg, ja, då är jag snygg! Känner jag mig ful en dag så kommer inte någons ord hjälpa mig heller. Det hela handlar om hur man mår i sig själv. Hur mycket man trivs. Det kan ju såklart variera från vecka till vecka, men generellt sett är jag fin i mina egna ögon. Ja, det finns alltid plats för förbättringar, men jag är hellre nöjd än kritisk nog att hata det jag ser, som jag var för några år sedan.
 
Jag tror att det jag försöker säga är att om du tycker något är fel med någons utseende, håll käften om det. Om de inte har bett om din åsikt så är den antagligen inte välkommen.
 
Asså visst, jag är inte 100% självsäker. Gillar inte att visa min kropp. Gillar inte att ha för tighta kläder. Men jag gillar mig själv. Jag är ju rätt så skön för att vara ärlig.
 
 
Bild från igår innan jag drog till Alexandras studentskiva. Kände mig rätt så söt.
 

Funderingar om jobb

Kategori: Allmänt

Läser igenom gamla inlägg från både denna och min andra blogg. Hamnade på inlägg från i höstas och insåg hur segt livet verkligen var då. Jag var arbetslös (Knatteskutt räknas fan inte) och ensam och skramlade efter inspiration för att få livet att se lite bättre ut än det egentligen var. Jag minns hur mycket jag försökte att få det att se ut som att jag trivdes. Fast iofs så kanske jag gjorde det, till en viss grad, men jag är så sanslöst lycklig just nu när jag är sysselsatt, och trots att jag ser fram emot att få lite ledigt när väl mitt kontrakt går ut nästa vecka, så gör det ont inom mig. Detta jobb kanske inte är mitt ideala framtidsjobb, men det är en bra början. Trots att jag redan från början visste att det bara skulle vara i tre månader så är jag besviken över att det inte förblir i mitt liv längre.
 
Fast egentligen så vet vi ju inte hur saker ligger till förrän senare i månaden. Förhoppningsvis så är allt som det ska och vi kan få våra kontrakt förnyade. Dock gör det inte mig så mycket ifall det inte blir så, då jag kan ta mig vidare till nästa äventyr, men jag är så rädd att falla tillbaka till det jag:et jag var i höstas; som låtsades ha allt under kontrol och typ höll på att gå under samtidigt. Det jag försöker säga är att jag vill ha lite semester nu, men få komma tillbaka till detta jobb i höst. Lite som att gå i skolan. Kan vi inte ha det så, snälla snälla?
 
 
 

Oskrivna regler om skrivning

Kategori: Allmänt

Jag har upptäckt att det finns många oskrivna regler när det kommer till vad skribenter bör och inte bör göra. Många regler som jag aldrig har hört talas om tidigare. Har det betytt att jag otillräcklig som skribent? Nah son. Personligen tycker jag att om man skriver så att läsarna förstår så är man en författare. Om man skriver så att läsarna förstår och vill fortsätta läsa så är man en bra författare.
 
Tydligen så är adverb djävulen i förklädnad. Sen när? Det är en enormt dålig myt som har fått skribenter att snabbt rygga tillbaka. Asså visst, att ha femhundra adverb på en och samma sida kanske är att gå överstyr, men varför ska man undvika något som kan ge själva texten en ny mening? Struntprat, okej. Man måste hitta en bra balans bara.
 
"Din första bok kommer aldrig att bli publicerad". Way to rain on my parade. Varför ska min första bok inte bli publicerad? Om man tänker att ens nuvarande projekt inte kommer lyckas kan man ju lika gärna bara kasta in handduken på en gång. Min första bok kommer att vara värd att bli publicerad när jag väl är klar med den. Och om den inte gör det, synd för bokförlagen.
 
Folk är tydligen rädda för Oxford kommat? Varför det? Det gör ju bara allt så mycket bättre? Typ såhär: de två kvinnorna, kungen och prinsen gick på bal. Vadå, är kungen och prinsen kvinnor nu? Oxford kommat skulle ha räddat deras rykte.
 
Och, såklart, semikolonet. Jag har en kärleksaffär med semikolonet. Men säg ingenting till någon; vi vill hålla det hemligt. Folk som hatar på min babe need to check themselves.
 
Jag brukade vara riktigt hardcore när det gäller grammatik, men sen läste jag Kerouac och insåg att hans ramblande och, i vissa fall, brist på förnuft gör hans böcker till en väldigt speciell upplevelse. But seriously, alla kan inte pull it off. Håll er till reglerna man lärde sig i skolan tills ni hittar er stil.
 
Kommer inte på något mer just nu. Vill bara påpeka att ja, alla har sitt egna sätt att skriva på, men om man håller sig till de generella reglerna, dvs använd komman och punkter och frågetecken när det är lämpligt, samt inte låter en allmän åsikt som många råkar ha skrämma en. så kommer man antagligen lyckas. Framgång betyder inte bara att man släpper en bästsäljare. Fortsätt skriva. Skriv, skriv, skriv.
 
Disclaimer: jag är en 19-åring som aldrig tagit en skrivkurs eller publicerat en bok, så jag är såklart ingen expert.
 
Här får ni bilder på böcker bara för att.
 
 
 

Tillfällig likgiltighet

Kategori: Allmänt

Jag har tänkt på en grej. Ni vet när man läser tidningen eller kollar runt på en nyhetssida och ser en massa artiklar och diskussioner om krig, svält, sjukdomar och naturkatastrofer runt om i världen? Sådant händer varje dag och det gör lika ont i hjärtat varje gång när man får nyheten om ännu ett problem som drabbar många människor. Och ändå är det större chans att jag klickar på en artikel om ett kändispar som har separerat.

Vad spelar det mig för roll om den där sångaren har bestämt sig för att sluta i ett band? Varför ska jag bry mig ifall den där skådisen har klippt håret? Det påverkar inte mig. Inte egentligen, och jag tror att det är just därför jag väljer att läsa om det. Mitt liv ser precis likadant ut som innan. Den där fotbollspelarens fula tackling har inte förändrat min syn på livet.

Men allt annat? All oro, förödelse, smärta som finns i världen. Det påverkar mig. Jag kan ju inte riktigt relatera, då jag har bott i Sverige hela mitt liv, har alltid haft tillräckligt att äta och aldrig varit allvarligt sjuk. Jag har aldrig behövt fly från ett krig. Men det påverkar mig då det är mina medmänniskor som lider, och jag kan göra en skillnad genom att donera pengar till behövande osv. Men ändå vill jag hellre läsa om den där författarens nya bok.

Jag tror att jag väljer att göra det eftersom livet, mitt liv, också har svårigheter, och ibland vill man bara undvika att läsa om hur hemskt andra människor har det, eftersom man vill glömma bort hur ond vår värld kan vara. När jag åker till jobbet klockan åtta på morgonen läser jag hellre om hur en artist kammade hem ett pris än om hur många människor som dog pga en jordbävning. Är jag grym som gör det? Att jag inte alltid vill läsa om smärta och sorg? Jag vet inte. Jag antar att det beror på ifall jag ignorerar problemen totalt, och det gör jag absolut inte. När jag blir äldre och har lite mer pengar ska jag se till att donera till de som behöver det. Kanske till och med hjälpa på andra sätt.

Men just nu kommer jag fortsätta att läsa om det korrupta Hollywood och dess problem. Det betyder inte att jag inte kommer hålla mig informerad om vad som händer i resten av världen. Ibland kommer jag dock välja att läsa om något som inte spelar någon som helst roll, egentligen. Vi människor är ju så bra på att vända ryggen mot de riktiga problemen. Jag ska se till att jag inte förblir vänd åt fel håll.
 

Vi är rika i deras ögon

Kategori: Allmänt

Jag tycker det är så otroligt intressant att lyssna på historier om tex mina mor- och farföräldrars liv, och deras föräldrars liv osv. Dock vet jag inte mycket om hur de hade det. Jag vet bara att alla var fattiga. Det fick mig att tänka. Min familj just nu är rika i mina förfäders ögon. Men vi är inte rika i denna generationens ögon. Vi har tillräckligt med pengar för att överleva. Tillräckligt för att kunna bo i en villa (trots skulder) och äta mat tre gånger om dagen och hitta på något kul då och då, samt åka på semester under sommaren. Men vi är inte rika. I min mormors föräldrars ögon är vi det.
 
Det är så skumt, att problemen vi har idag inte ens kan mäta sig med deras. Deras kamp för att överleva. Vi har det lite tight i ekonomin, men vi kan leva. Vi behöver inte kämpa på samma sätt som de.
 
Mina föräldrars föräldrar flyttade till Sverige för att de och deras barn och barnbarn osv skulle få ett bättre liv. De lyckades.
 


Hatzigiannis konsert

Kategori: Allmänt

Igår var jag och familjen på Göta Lejon för att gå på Michalis Hatzigiannis konsert. Så underbart bra var det. Kunde inte ens hälften av låtarna som sjöngs, då jag inte är ett hardcore fan, men det var helt fantastiskt ändå. Efteråt var det efterfest, och jag är ett barn till sinnet (och utseendet), så efter en öl blev jag SKITTRÖTT och ville dra hem, så vi var hemma igen vid ett höhö.
 
Idag vaknade jag vid nio, gick up vid tio och bryggde lite kaffe och tog ut Cavalli, men sedan fick jag en rejäl smärta i magen, så jag gick och la mig igen. Vet inte riktigt om jag somnade eller inte, men jag låg där i alla fall i drygt en timme. Nu känns det mycket bättre, så nu sitter jag och browsar lite på nätet. Planerna för idag är att fortsätta kolla på tv-serien Daredevil och önska att jag var tillbaka på konserten. Ha en fin lördag!
 
 
Pio poly apo mena sagapo <3