natassa.blogg.se

write like you're running out of time

Mogen? Eller?

Kategori: Allmänt

Kom faktiskt på en sak att skriva om! Ni vet när man säger att någon är mogen. Vafan betyder det ens? Att de beter sig som vuxna? För jag kan inte riktigt hävda att mina äldre kollegor uppträder på ett annorlunda sätt än vad jag gör (förutom att de kanske pratar lite mer medan jag är tyst som en mus), men jag känner mig ändå som ett barn inför dem. Men jag har liksom alltid trott att jag är en mogen individ. Är jag inte det helt plötsligt? Eller? Är att vara mogen att kunna läsa av en situation och veta hur man ska uppföra sig?
 
Ju äldre man blir verkar allt man trodde man visste sättas på spel eller ifrågasättas. Varför är allt så komplicerat helt plötsligt?
 
 

Är detta inlägg intressant?

Kategori: Allmänt

Ibland, på sånna dagar då det inte har hänt ett skit (än), så känner jag mig pressad att skriva något intressant. Men vad ska jag skriva? Vad har jag gjort hittills denna onsdag?
 
Jag åt pannkakor till frukost (jag vet att ni flämtar till av förvåning över att jag hade en sån spännande måltid), hade sällskap av min bror till tuben, blev inte tafsad på under turen till jobbet, kom fram till kontoret för att inse att, precis som igår, var jag först till kvarn. Sedan dess har vi bara jobbat och diskuterat en massa saker som gör oss alla en aning stressade. Åt lunch för runt en halvtimme sedan.
 
Done. Min dag hittills. Jag vet att ni är avundsjuka på mina äventyr. Det är okej. En dag kan ni kanske bli som jag.
 
En dag kanske till och med jag blir som den intressanta och klyftiga personen jag är i mitt huvud. En dag.
 
 
Kolla in min tröja! Beställde den för ett tag sen och den kom i måndags och jag bestämde mig för att ha på den idag för att hedra att Avengers: Age of Ultron har Sverigepremiär idag. Hoppas själv på att se den i helgen. Hoppas, hoppas!
 

Äcklad

Kategori: Allmänt

Efter jobbet bestämde jag mig för att gå in i Pocket Shop som ligger precis bredvid tunnelbanespärrarna i Östermalmstorg. Har gått in dit ett par gånger, inte riktigt för att köpa något, men eftersom jag tycker att det är så lugnande att bara kolla på böcker. Att bara söka ut nästa potentiella köp och bara vara i en annan värld under en liten stund. Hur underbart som helst.
 
Tillbaka till verkligheten. Klockan var fem och halva Stockholm åker hemåt den tiden. Tuben är alltså full som vanligt. Jag går på och känner genast en individ springa in precis bakom mig i full fart. Tänkte att de bara var desperata för att hinna med tåget, vilket är förståndigt. Dörrarna stängs och vi ger oss av.
 
Jag märker genast att något inte står rätt till. Närmare sagt, den förutnämna individens penis pressandes upp mot min bak. Blir en aning chockad, men antar att det bara är på grund av att tåget är så pass fullt så att han inte har någon annanstans att ta vägen. Okej. Förståndigt.
 
Tills hans hand bestämmer sig för att joina. Nu är jag alltså fast mellan en "vägg" (det var ingen vägg, men vet inte riktigt hur jag annars ska beskriva det. ni vet utrymmet bakom en sittplats) och denna snubbe. Börjar såklart få lite panik, men vet inte hur jag ska reagera. Det händer mig alltid när folk tafsar på tåget. Jag blir typ förstenad och vet inte vad jag ska göra. Varje gång önskar jag att jag hade sagt något. Varje gång.
 
Och varje gång så står det alltid en annan kille precis bredvid som ser allt och säger inget. Tack för hjälpen, grabben.
 
Jag tar tag i min kjol och håller i den, utifall han skulle få lust att dra upp den eller nåt. Sedan slår jag bort hans hand, men kan inte göra något åt hans jävla penis som håller mig fast. Fucking äckel.
 
Han går av på nästa station och jag går skakigt längre in i tåget och sätter mig. Jag var gråtfärdig resten av färden hem. I vilken värld befinner man sig för att tycka att trakassera någon på detta sätt är okej? Bara undrar liksom. Vill se till så att mina potentiella framtida söner uppför sig som anständiga människor.
 
Undrar en annan sak också. Hur långt måste någon gå för att det ska kallas för ett våldtäktsförsök? För detta kändes lite värre än endast främlingars händer på mig. Detta var en killes könsorgan pressad mot mig utan mitt samtycke. Och nej, det var ingen olycka. Tro mig, jag skulle ha förstått om det inte var med flit. Jag säger inte att jag höll på att bli våldtagen, men det fick mig bara att undra.
 
För att ha en okänd killes penis pressad mot min röv var precis hur jag ville avsluta denna tisdag.
 

Hallelujah

Kategori: Musik

 
Panic! At The Disco släppte en ny låt under natten och JAG FUCKING DÖR ÖVER HUR BRA DEN ÄR. Hade egentligen tänkt skriva ett deprimerande inlägg, men denna låt gjorde fan min dag. Lyssna, lyssna, lyssna!
 

Livet

Kategori: Allmänt

Jag sitter på jobbet just nu och funderar på hur oförutsägbart livet är. Ena sekunden är allt bra och nästa kan man förlora allting. Hela ens liv kan förändras på en sekund, och den tanken skrämmer mig. I och för sig så kan det ju innebära något bra också. Livet kanske känns så ovärt en dag, och nästa så kanske man har hittat något att leva för. Det är så läskigt hur sådant fungerar. Just nu är jag lycklig. Har en underbar familj, grymma vänner, ett bra jobb, tak över huvudet, och en hel framtid framför mig. Jag kanske inte har allt detta nästa år. Man vet ju liksom aldrig.
 
Vet inte riktigt varför jag tänker i dessa deprimerande riktningar denna fredag, men det kanske är lika bra att acceptera att saker och ting förändras, oavsett om man vill det eller inte. Inget är egentligen permanent. Inte ens livet. Jorden kanske blir less på oss en dag och kör några naturkatastrofer som förintar allting. Alla människor och djur, all vår historia, all vår utveckling. Det enda som förblir, så vitt jag är medveten om, är universum. Men ingenting i den kommer att vara likadant föralltid.
 
Livet asså. Världen. Så skum, läskig, oförutsägbar, underbar, levande. Allt jag har gått igenom, alla mina drömmar, allt jag kommer göra; inget av det spelar någon som helst roll för världen egentligen. Men jag lever. Jag trivs. Jag går inte runt och är hungrig och deprimerad och ensam. Universum gillar mig nog för att ge mig det. Jag vet inte om jag tror på gud, men vad det nu är som har satt mig i denna position kan utplåna mig hur lätt som helts. En olycka, sjukdom, en ond varelse som vill sticka en kniv i mig. Vad som helst. Men just nu lever jag och har det bra. Det kanske inte är fallet om några år. Fan vet jag liksom. Men allt handlar om nuet. Jag kan inte påverka det förflutna, och egentligen har jag inte min framtid under kontroll heller. Men just nu? En liten gnutta makt har jag över vad som händer i skrivandes stund. Jag kanske förlorar den makten om en timme. Livet asså. Livet.
 

Semikolon

Kategori: Allmänt

Jag blir alltid en aning nervös när folk ber mig visa alla mina tatueringar. Inte för att jag skäms över dem, men eftersom jag aldrig vet ifall semikolonet jag har på höger handled kommer få en massa frågor och kommentarer.
 
Låt mig förklara. Från lång håll ser det ut som om jag har två prickar på handleden, men det är en semikolon. Ett semikolon används när en skribent hade kunnat avsluta sin mening, men väljer att fortsätta den. Inte riktigt som en komma. Ett semikolon, helt enkelt. Jag har alltid gillat semikolon; speciellt när jag upptäckte vad de betyder för folk som valt att tatuera in ett.
 
Du ser, skribenten är du, och meningen är ditt liv. Förstår ni vad jag menar?
 
Jag vill liksom inte säga till en människa som jag nyss har träffat att jag en gång i tiden ville avsluta mitt liv eftersom livet inte verkade så värt det. Det är lite mer än en ice breaker. Det är en konversation jag inte vill ha.
 
Vissa människor frågar inte, men andra är så himla envisa och vill verkligen att jag ska berätta trots att jag har sagt att det är personligt. Asså? Sen måsta jag typ säga att det står för att man aldrig ska ge upp, och då låter jag säkert som en liten flicka som aldrig har varit med om något svårt utan bara tror det, men jag har faktiskt gått igenom så mycket skit i mitt rätt så korta liv så att jag behövde tatuera in det här semikolonet som en påminnelse att jag kan ta mig igenom allt. Att jag klarar mig. Att jag har ett helt liv framför mig som bara väntar på att jag ska hinna ikapp. Tänk er alla saker jag kommer göra, alla platser jag kommer se. Alla människor jag kommer träffa, alla böcker jag kommer läsa, alla böcker jag kommer skriva. Tänk er. Det är definitivt värt att leva, men jag vet att det kommer komma tillfällen då jag inte tycker det, så jag behöver min lilla subtila påminnelse.
 
Jag vill att en av mina nästa tatueringar ska ha i princip samma mening, dock med fler ord. Jag är en krigare och vill att min kropp ska utstråla det.
 
 
Nytatuerad i december 2013. Bilden är spegelvänd btw.
 

Cover - Safe & Sound

Kategori: Covers

 
 

Greek music

Kategori: Musik

 
 
Mixalis Xatzigiannis - Fili kai exthri
 
Här får ni låten jag har jammat idag.
 
 

Bra dag

Kategori: Allmänt

Små saker kan göra mig riktigt arg och irriterad, till och med ledsen, men små saker kan även göra hela min dag 500 gånger bättre. Lite små saker som hände idag som gjorde min annars rätt så icke händelserika dag bra:
 
1) Vädret. Solen har varit här typ hela dagen (tror jag i alla fall...har ju suttit på kontoret hela tiden. borde kanske gått ut höhö)
 
2) Min outfit was on point okej (skinnjackan var även på!)
 
3) Fick sällskap till Slussen av min lillebror
 
4) Äter choklad just nu
 
5) Beställde en skiva i helgen och den kom idag
 
6) Klippte av mig typ halva håret igår och kände mig hella fresh idag with my new haircut
 
Hur har er dag varit? (varför frågar jag ens, ingen svarar någonsin)
 
 
Nyklippt and shit igår 

Respektera mitt svar

Kategori: Allmänt

"Nej" är en hel mening. "Jag vill inte" är en giltig anledning.
 
På väg hem från jobbet tidigare idag blev jag stoppad av en snubbe som inte pratade svenska, så han frågade om jag kunde engelska, vilket jag gjorde, så vi började prata lite. Eller aa, det kändes mest som om jag var på någon form av intervju. "Var bor du? Var kommer du ifrån? Var jobbar du? Vad heter du? Bor du med din familj?" Och sen, såklart, "Kan jag få ditt nummer?"
 
Jag sa nej. Han borde ha accepterat mitt svar. Men så fungerar tydligen inte vår värld.
 
Han följde mig hela vägen upp från tunnelbanans plattform till spärrarna. Hela tiden försökte han övertala mig till att ge honom mitt nummer. "Jag vill lära känna dig" är inte en bra nog anledning till att inte respektera mitt svar. Ett nej är ett nej. Jag vill inte lära känna honom, och ingen kan kalla mig hjärtlös eller ohövlig för det. Jag vill helt enkelt inte ge ut mitt nummer till denna okända man. Jag vill inte.
 
Nu kommer jag säkert låta dryg, men killar har kommit fram och frågat mig om mitt nummer ett flertal gånger, men jag har aldrig tidigare stött på någon som inte respekterade mitt svar. Han började även se irriterad ut. Jag ska fan inte behöva vara rädd för att säga nej. Jag ska inte behöva vara rädd på offentliga platser eftersom en man vill ha något från en ung tjej. Visst, han kanske bara ville att vi skulle bli vänner, men jag vill inte ha en vän som inte respekterar mig.
 
Punkt.

Långhelg

Kategori: Allmänt

I torsdags var det halvdag på jobbet, så jag var hemma vid ett, åt, packade, och drog sedan till Liljeholmen för att ta Trosabussen till Melina. Där stannade jag till lördag kväll.
 
Under torsdagen så åkte vi in till Trosa och köpte med oss skräpmat och åt det framför MTV. Vi var ensamma hemma hos henne och hade möjlighet att catcha upp lite och så. Vi gick och la oss rätt så tidigt.
 
På fredagen så hade Melina migrän hela morgonen, så hon låg kvar i sängen medan jag satt och läste i vardagsrummet. Sedan kom hennes familj hem från diverse kryssningar runt lunch tid. Vi tog båda varsin dusch och drog sedan till Trosa för att köpa mat igen, men insåg ganska snabbt att vi var sugna på Donken mat. Den närmaste låg antingen i Södertälje eller Nyköping. Vi drog till Nyköping. Melina har ju körkort, så det var väldigt nice.
 
Vi var tillbaka vid sex och resten av kvällen spenderades med att spela spel med de andra.
 
I lördags kom mina föräldrar och vi drog alla på Afternoon Tea på Trosa stadshotell och spa. Väldigt trevligt. Sedan mot kvällen grillade de vuxna medan vi ungdomar somnade i sängen haha. Var hemma runt nio ungefär.
 
Igår gjorde jag inte ett skit och det var så jävla skönt. Funderar på att klippa mig idag, men vi får se. Här får ni bilder så länge.
 
 

De senaste veckorna

Kategori: Allmänt

Den senaste tiden har jag bara jobbat och umgåtts med vänner, vilket är en underbar kombination! Jag trivs verkligen på detta jobb, och hoppas att jag kommer få stanna kvar ett tag. Dock är det inte säkert på om jag kommer förbli med detta underbara team när mitt tremånaderskontrakt har gått ut, så just därför sökte jag till lite kurser på Södertörns högskola till i höst. Man måste ju vara på den säkra sidan.
 
Jag såg Insurgent med Leffe förra fredagen, gick på 18-årsfest i lördags och träffade på Maja, och i söndags var det dags att fira Martinas 20-årsdag med mina underbara tjejer. Hade även en team building day med jobbet i onsdags förra veckan. Vi åkte gokart (jag åkte bara provrundan och bestämde mig sedan för att jag ville leva resten av mitt liv intakt, så jag kollade på från sidolinjerna) och tog sedan lite drinkar på Nobis Hotel. Fancy stuff. Det var hur kul som helst och jag kan erkänna att jag vinglade hem efteråt.
 
Imorgon är det skärtorsdagen, vilket betyder att jag bara jobbar halva dagen. Vet inte riktigt vilken tid det innebär att jag kommer få sluta, men jag ska iallafall ta bussen och åka hem till Melina och spendera några dagar med henne ute i Trosa. Det har gått alldeles för lång tid sedan vi sågs sist. Längtar som fan!
 
Som grekisk ortodox firar jag inte påsk förrän nästa söndag, så resten av helgen kommer vara ganska bristande på event, men ni får ha det så bra så uppdaterar jag när jag har något värt att skriva om. Puss!