natassa.blogg.se

write like you're running out of time

Numb

Kategori: Allmänt

Jag förstår mig verkligen inte på mina känslor. Jag kan inte gråta ordentligt längre. Ni vet när man mår så jävla dåligt och vill typ bara försvinna härifrån? Då passar det ju perfekt att gråta en skvätt och må bättre efteråt. Man får liksom ur sig lite av all ångest och frustration. Kan jag gråta? Nej. Jag får liksom bara ur mig några snyftningar och påtvingade tårar. Jag vill också kunna gråta. Jag gråter ju såklart om någon höjer rösten till mig och så, men efteråt, när jag är ensam och bara vill få ur mig allt, så går det inte.
 
Jag "grät" mig själv till sömns igår. Fick så jävla ont i huvudet och magen när jag väl var klar. Och bättre mådde jag inte. Jag fick inte ur mig något på riktigt. Jag fattar verkligen inte.
 
Jag har inte känt något riktigt starkt på så himla länge. Jag är liksom avdomnad. Visst har jag varit glad och upphetsad och ledsen och arg och irriterad, men dessa känslor sprider sig liksom inte i hela kroppen. Eller jo sorg gör nog det, men iofs så finns det alltid en liten del av mig som förblir ledsen förevigt. Jag är alltid lite ledsen. jag fattar inte.
 
Jag hatar känslor och jag hatar att jag inte känner dem lika starkt längre. Jag vill bara kunna gråta. Det är allt jag begär. Kan någon komma och skrika på mig och omedelbart lämna mig ifred efteråt så jag kan släppa ut allting?
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: