natassa.blogg.se

write like you're running out of time

Den nya klassdebatten

Kategori: Allmänt

Här kommer ett pm jag skrev för skolan. Den handlar om klassystem och ifall det fortfarande syns och spelar roll i dagens samhälle.
 

Sverige är ett land som alltid har varit uppbyggt av klassystem. Hur långt tillbaka i historien vi än går så har detta varit tydligt och fastställt. Förr i tiden betydde det att de rika låg i bubbelbad och blev serverade mat från silverfat, medan de med mindre pengar slet som djur för att överleva. Har klasskillnader lika stor betydelse idag som det gjorde då? Thomas Lerner (DN) berör detta i en artikel om en ung kvinna som märkte av klasskillnaderna när hon började på konstskola, medan Michael Ekman (Svenska Dagbladet) skriver om en författare som fick känna på hur det var att falla ner till botten.

Thomas Lerner (DN) skriver om 24-åriga Hanna Adenbäck som länge inte riktigt tyckte att hon tillhörde någon speciell klass. Hon passade varken in i förorten hon växte upp i eller konstskolan hon sedan började i, men det var i just den nya skolan som hon såg klasskillnaderna tydligare. Hon kände en kulturell och social fattigdom jämfört med de andra eleverna. Faktumet att Hanna tidigare inte känt sig som en del av någon speciell klass kan bidra till teorin att Sveriges klassystem inte är lika uttrycklig som den var förr, men att den definitivt fortfarande är där. Lerner skriver att Hanna idag tänker att klasstillhörighet inte längre handlar om bara pengar, utan om helt andra saker. Vart man hänger på fritiden, vart man äter, vart man åker på semester och så vidare. En enda strandbild upplagd på någon social media med över tusen ”gillningar” kan leda till spekulationer som inte uppkom för 20 år sedan. Eftersom man kan steka i värmen på Kanarieöarna i mitten av december så tillhör man uppenbarligen en mycket högre klass än de som är kvar hemma i Sverige.

Hanna Adenbäck säger även att klass för henne är lika delar materiella och kulturella tillgångar, men även att känslan av att passa in eller inte är avgörande för vilket klass man tycker sig vara en del av. Ifall ens föräldrar sysslar med något som är populärt i en viss klass så kan det vara lättare att känna sig delaktig.

Michael Ekman (Svenska Dagbladet) skriver om författaren Kristian Lundbergs självbiografi vid namn Yarden där han berättar om en period då han råkade ut för ekonomiska svårigheter. Lundberg tvingas jobba som timanställd på ett bemanningsbolag i Malmö hamn, vilket enligt honom är arbetslivets absoluta botten. Detta är dock inte första gången som Lundberg jobbade där. Han var yngre och smidigare då, vilket gjorde att han andra gången långsamt steg ned i ett iskallt inferno när han försökte anpassa sig till den hårda arbetsmiljön i sina äldre dagar.

Kristian Lundberg skriver om mobbningen som förekom under hans tid där, men även om vänskap och gemenskap. Han försöker visa hur bräcklig skyddsnätet för en människa som kommer från samhällets botten kan vara, men även om möjligheten att visa varandra godhet och ta hand om varandra.

Det har alltid varit svårt för folk från en klass att övergå till en annan, oavsett vilken tid det handlar om. De som plötsligt går från en medellön till miljoner kan hur lätt som helst falla tillbaka då de inte ”passar in”. Det är likadant med de som förlorar en massa pengar och blir av med sin rika image.

Eftersom människor från alla världens hörn kan stöta på varandra i en mataffär eller liknande så har dagens samhälle lättare att acceptera folk från olika klasser. De har inget annat val. Självklart förekommer det mörka blickar och viskningar, kanske till och med slagsmål, men jämfört med förr i tiden så har vi kommit en bit. Varken Hanna Adenbäck eller Kristian Lundberg blev alltför utstötta då de råkade ut för folk av ”högre klass”. Förut så skulle de ha blivit spottade i ansiktet. Men just eftersom så mycket blandade människor kan gå i samma skolklass så märker man av klassystemet mycket oftare. Inte lättare, utan bara oftare. Ens bästa vän kanske bor i en etta med fem syskon medan man själv bor i en villa med ett syskon. Eleverna kanske har en slags gemenskap i klassrummet, men när det väl ringer ut så blir det tydligt vem som tillhör vad beroende på vilket håll man går åt. Någon går mot lägenheterna nära centrum, någon annan går ner mot villaområdet vid vattnet.

När man talar om arbete och möjligheter så har klasskillnader inte lika stor betydelse som förr. Tråkigt nog så kanske man inte får ett jobb på grund av vilken etnicitet man har, vilket kan bidra till antaganden om vilken klass man tillhör, men det är definitivt ett framsteg att åtminstone alla kan försöka. I dagens samhälle så spelar kunskap en stor roll. Ifall du vet vad du gör spelar din bakgrund ingen roll. Idag kan alla försöka nå toppen.

Referenser:

Thomas Lerner (DN)

Michael Ekman (Svenska Dagbladet)

Kommentarer

  • Sofia säger:

    gud du hjälpte mig såååå mkt <3

    2014-10-26 | 01:42:44
  • .... säger:

    Heej vad fick du för betyg på inlämningen?

    Svar: (sent svar) oj, kommer inte ihåg. Det har gått så lång tid sedan jag skrev denna text, men skulle anta att det var ett B eller A heh
    Natassa

    2015-09-19 | 01:33:01
  • :) säger:

    du hjälper fortfarande vilsna gymnasieelever år 2k16<3 tack så mkt!!

    Svar: Det är det minsta jag kan göra! Gymnasiet är inte alltid snäll mot en xx
    Natassa

    2016-11-14 | 21:41:54
  • alex säger:

    Baserat på din disposition borde denna text fått ett F.

    Svar: Det får du ta upp med min fd lärare lol (med tanke på att denna text skrevs för tre år sedan)
    Natassa

    2017-03-16 | 23:27:05

Kommentera inlägget här: